Piemonte dag 2

När vi vaknar första morgonen i Piemonte är vädret fortsatt strålande och vi är uppe med tuppen 07.30. Vi släntrar upp till frukosten som vi kan avnjuta ute på altanen med vingårdarna bara fem meter bort. Frukostbuffén är liten med svenska mått mätt men det finns gott om pinfärskt bröd, skinka och ost. Bussen går inte förrän 09.45 så vi har all tid i världen för flertalet kaffekoppar och att helt försjunka i den bedårande utsikten. Från altanen ser vi den historiska byn Castiglione Falletto med sin tusenåriga historia och sitt karakteristiska slottstorn bara någon kilometer bort. Vi kan också beskåda delar av La Morra och mellan dessa byar och oss finns ett hav av vingårdar.  Nebbiolodruvorna i vingården nedanför altanen har ca en månad kvar till skörd men har en härlig mörkblå färg och intrycken denna morgon är många när man vanligtvis vid den här tiden på dagen stirrar in i en datorskärm.

Vi åker sedan med bussen någon kilometer upp mot byn Serralunga för att besöka Ettore Germano. Det är en producent som är helt okänd för oss och vi vet inte riktigt vad vi ska förvänta oss. Vi möts av Sergio Germano som är son till Ettore som avled 2005. Sergio som idag leder firman hade inte haft svårt att få en roll i The Sopranos men är oerhört varm och delar med sig av alla kunskaper och detta blev ett av de mest lärorika besöken under veckan.

Familjen Ettore har varit verksamma med vinodling sedan år 1856 men det var år 1964 som Sergios far Ettoro köpte en hektar i vingården Prapò och 1975 grundade han firman med namnet Ettore Germano. Sergio har successivt utökat vingårdsarealen och idag förfogar man över 19 hektar.

Vi börjar med en rundtur i vineriet där det är full fart eftersom man nyss har skördat de gröna druvorna. Det är relativt mycket ekfat både mindre och av ”botti” typ. Här lär vi oss också något alldeles nytt. Vi har genom åren plöjt en hel del kurslitteratur och andra vinböcker och konstant läst att man i Piemonte använder sig ganska mycket av ek från Slovenien men detta är helt fel. Man använder ek från Slavonien som är ett landskap i nordöstra Kroatien. Stoppa pressarna!

Alldeles i anslutning till provningsrummet finns en jättestor altan med en vidunderlig utsikt över vingården Cerretta. Sergio berättar att man har så stora problem med vildsvin att man fått stängsla in vissa vingårdar. När vi reser hem sista dagen kan vi också genom bussfönstret beskåda ett 15-tal vildsvin mitt i en vingård, gud vet vad de ställde till med. Annars är hagelstormar det stora hotet och man skyddar sig mot detta genom att klä in vinstockarna i nät.

Under hela besöket följer familjens hund med oss överallt, vi uppfattar aldrig vad han heter eller vilken ras det är (troligen labrador) men han är utan tvekan bland det busigaste och keligaste vi har sett.

Först ut är Alta Langa Brut Metodo Classico årgång 2015. Vinet är, som namnet antyder, gjort enligt champagnemetoden och består av 85% pinot noir och 15% chardonnay. Smaken är tajt med rejäla syror, brödigt och med klar dominans av citrusfrukter i smaken. Vinner förmodligen på lite lagring men inget för oss. (23 euro)

Sedan följer Lange Nascetta. 60% jäses på ståltanker och 40% i amforor tillsammans med skalen i 15-20 dagar. Gula frukter och blommighet är vårt intryck och en lättare variant av Nascetta än Braidas.

Barbera d’Alba 2016 kommer från druvor som växer högst upp i vingården Cerretta. Detta är enligt oss en av veckans bästa Barberor med lite minttoner, massor av körsbär och en lite mildare eller i alla fall mer integrerad syra än många andra. (18 euro)

Barolo Prapò 2014 är många steg upp i kvalitet. Läderdriven smak med stänk av lingon och fin balans men förstås väldigt ungt ännu. (40 euro)

Barolo Cerretta 2014 är ännu bättre med nagellack i doften och större tryck i smaken och återigen konstaterar vi att Ettore Germanos viner har en sådan underbar balans. Still a baby. (40 euro)

Sergio verkar ha roligt på provningen och trots att hans mobil ringer oavbrutet hinner han svara på alla frågor och inte minst hälla upp vin till samtliga. Plötsligt plockar han fram två barolos med lite mognad som kommer att skicka ut oss i omloppsbanan.

Barolo Cerretta 2009 har en ännu djupare doft och smak än sina yngre syskon med medicinala toner, läder, stall, plommon och vi bara tittar på varandra och inser att vi måste köpa ett par flaskor (50 euro).

Barolo Prapò 2006 är softare än Cerretta och fullkomligt sammetslent men med rejält tryck och fin syra, lädertoner, stall och en av de sensuellaste barolos vi har provat. Finns även på magnum som vi endast buteljerar 400 flaskor av säger Sergio och då är det kört för oss, små upplagor av vin triggar vår samlingsnerv rejält (50 respektive 140 euro).

Avslutningsvis får vi prova Barolo Riserva Lazzarito 2012. Vinet kommer från en vingård med gamla stockar och är lite lättare och elegantare i stilen än Prapò och Cerretta. Många runt omkring oss har detta som sin favorit och det är verkligen gott men vi har helt snöat in på de mogna vinerna. Fram med kreditkortet!

Efter denna formidabla provning styr vi kosan mot La Morra för att äta lunch på Osteria Veglio. Trots våra skyhöga förväntningar ska detta visa sig bli en lunch att minnas för livet och vi kommer att skilda den i ett separat blogginlägg.

Efter ännu en tretimmarslunch är magen full av piemontanska delikatesser, för att inte tala om vin, och vi vill egentligen ingenting annat än sova middag ett par timmar. Men bussen styr istället uppför backen mot byn La Morra. Ungefär halvvägs upp svänger vi ner på en vansinnigt smal väg som får till och med busschauffören att tveka om vi verkligen ska få plats men det går och vi har nu anlänt till Mauro Veglio.

Mauro Veglios vineri ligger mitt i havet av vingårdar och i grannhuset bor legendaren Elio Altare.

Första vin ut är deras enklaste Barbera d´Alba doc 2018. Den har legat på ståltank och har en ung bärig smak med druvans typiska syra. Fräscht och helt ok.

Barbera d’Alba DOC Cascina Nuova 2017 har spenderat 18 månader på ek varav hälften nya och resten använda en eller två gånger. Doften är betydligt mer komplex än förra vinet och eken är tydligt närvarande och vinet vinner nog på att lagras en tid men är inget för oss.

Langhe Nebbiolo 2017 är gjort på unga stockar från Barolo och resten från Rovero. Lätta ektoner, torr frukt och fin struktur.

Barolo DOCC 2015 har spenderat 24 månader på ek varav 15-20% är nya och resten använda. Detta vin släpps enligt uppgift på systembolaget i mars 2020. Härlig elegant doft med läder och lingon och vinet har en fin elegans trots det varma året. Värt att hålla utkik efter.

Genom fönstret i provningsrummet kan vi blicka ut över en av Barolos mest berömda vingårdar Arborina. Daniela Veglio som leder provningen berättar att Arborina har 6 stycken olika ägare varav Mauro Veglio och Elio Altare är två av dem.

Barolo Arborina 2015 har spenderat 24 månader på ek varav 30% var nya och resten använda. Superkomplex elegant doft med aromer av läder och nypon. Väl sammansatt smak som är i en fantastisk balans och det här är oerhört gott.

Vi börjar nu få riktigt svårt att koncentrera oss. Det är så varmt i provningsrummet och Daniela pratar oavbrutet och entusiastiskt om vinerna men hela gruppen är ännu märkt av den långa lunchen och man får kämpa för att inte nicka till.

Sist ut är Barolo DOCG Castelletto 2015 som också har spenderat 24 månader på ek varav 30% nya och resten använda. Här är frukten mörkare, torrare och lite grinigare. Klart gott.

När bussen ska klättra upp för den smala vägen igen så möter vi en bil och det finns absolut inte plats för båda. Det uppstår ett ”italienskt ögonblick” där ingen av förarna verkar vilja ge med sig men efter en stund backar bilen den långa vägen upp till vägkorset. Vi färdas åter genom havet av vingårdar tillbaka till hotellet och detta måsta vara det vackraste vinlandskap som finns.

to be continued….

2 Kommentarer
  1. Vi är mycket förtjusta i Mauro Veglios viner, en favorit sedan mer än 15 år tillbaka! Det är jättekul att de har kommit till Sverige och finns på många restauranger och då och då på Systembolaget! Att prova deras Barolo Arborina, eller Barolo Gattera, båda från La Morra (med en huvudtyp av jordmån) mot Barolo Castelletto från Perno/Monforte är oerhört spännande. Viner gjorda på exakt samma sätt, av samma personer, lagrade på samma sätt – det enda som skiljer är jordmånen. Särskilt stor skillnad mellan Arborina och Castelletto, då Gattera har en aning inslag av den jordmånstyp som dominerar i Serralunga och Monforte. Ett pedagogiskt experiment som rekommenderas!

Lämna en kommentar

Your email address will not be published.